En kommentar till kommentaren (den var bra!) 

Tips från en kattuppfödare som berättade följande för mig:

Han hade en katthona som var sällsynt högljudd och jobbig när hon löpte. En desperat natt så kom han på den smartaste lösningen för att få lite lugn: Han hällde på filmjölk på katten (man måste nog vara rätt desperat för att ens komma på idén). Följden blev att katten genast var tvungen att putsa sig ren från kladdet, vilket tog sina dryga timmar. Putsa päls & Skrika fungerar inte samtidigt, alltså blev det tyst och lugnt. Kanske skulle funka med er veliga katt också?

Fungerar det på veliga karlar oxå?

Äntligen delade Gunnar renskinnet i två, så nu har jag två stycken renskinnsvojlockar. Provade det ena på Dixi idag. Men oj vilken reaktion! Man skulle haft kameran med sig :)

Jag hade lagt skinnet framför Dixi's box med sadel hängande på boxdörren. Tvärstopp, blåste upp sig och nästan hoppade in i boxen. Var väldigt misstänksam trots att boxdörren var stängd.

Nästa "hemskhet!" - påläggning av skinnet på ryggen! Blås, bita i det och småsparka ...

På med sadeln. Lät henne stå ett tag, tränsade och tog ut henne. Tvärnit och sparkar. Ovillig att gå framåt. Fick henne till pallen och kunde sitta upp. Då blev hon lite lugnare, skulle dock lukta. Tillbaka efter ridturen tog jag av sadel och skinn ut. På vägen in kunde hon dock inte låta bli att kicka efter skinnet.

 Det blir bara till att fortsätta vänja henne med det,samt att jag skall smörja in det med parafinolja. Få se om jag får bort den allra värsta lukten (av ren!)?